Kan inte sluta

Jag har en granne, han påminner lite om dig och ändå inte. Eller han påminner faktiskt ganska mycket om dig, fast jag känner honom inte så väl och vad jag förstått av vad han känt sig tvungen att berätta för mig på dem alkoholberikade festerna så är han högst trogen sin fru. Jag tror i och för sig inte att dina grannar skulle få reda på något annat heller oavsett alkoholmängd….

Han reser otroligt mycket i jobbet, mer än du gjort i dina värsta stunder, han är ödmjuk, personalansvar som du fast gånger 3, i en annan bransch.

Anyhow, den här grannen är attraktiv, lång, mörkhårig, breda axlar, händer som är omhändertagande för att säga det minsta, ögon som tar vilken flicka som helst med storm, inte samma färg som dina dock.

Många gånger har jag blivit varse handen i ryggslutet, den oskyldiga beröringen. Jag har aldrig någonsin bjudit tillbaka eller tänkt mer på det än att han är väl trevlig och att han ser bra ut. Jag har känt vibbarna, det finns en kemi oss emellan som ingen agerar på.

På en vinkväll med en annan grannfru häromdagen så berättar hon att hon märkt hur han tittar på mig. Sånt gör mig nervös, jag skulle aldrig!

Jag lockar inte upptagna män vars respektive jag känner!

Han kom förbi idag, stod sådär nära som är precis på gränsen för vad som är tillåtet. Det första jag tänker är ”han skulle bara veta, jag tillhör någon annan”, det tar en sekund innan jag måste aktivt tänka att du inte vill att jag ska göra det längre…. Visst uppskattar jag uppmärksamheten, det väcker lite i mig, men när tanken kommer på vad han skulle kunna göra med min kropp så är det bara du i den bilden… jag kan inte röra vid någon annan och inte tänka på dig… Jag kan knulla, jag kan njuta fysiskt, jag kan få orgasmer, men du är aldrig helt borta ur mitt sinne.

Jag tänker på hans händer och jag ser dina framför mig, jättelöjligt, men dina händer alltså… jag tänker på hans axlar och jag ser dina, hur du håller emot mig med dina starka armar när jag sitter grensle över dig, jag tänker på hans ögon och jag ser bara dina… jag tänker på dig varje dag, får inte bort dig ur mitt huvud, du är som en vålnad, en uppbyggd fantasi… var snäll och döm mig inte…

 

Jag behöver det där mötet med dig… du behöver avdramatiseras i mitt huvud, av skälen jag nämnt tidigare…

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *