,

Kapitel 8

-Välkommen till helvetet!

 

Jag har alltid varit honom sexuellt undergiven, ända från första gången vi sågs för över tio år sedan så är det han som fört kommandot i vårt sexuella förhållande.

 

Han har velat att den sidan ska växa fram, han har uppmuntrat den och successivt tagit steg mot hårdare och hårdare kontroll. En period så hade han kontroll på allt i min sexualitet. Jag älskade hans kontroll.

 

Han har alltid haft respekt för mig som person och alltid haft en känsla för mina gränser och hur han kan pressa dem.

 

I det fysiska så har han alltid haft fria tyglar, det för att jag litat på honom till 110%, han skulle aldrig göra mig illa på ett sätt jag inte vill. Vi har också haft stopp ord eftersom nej inte är ett nej.

 

När sommaren nu kommer, efter en vår fylld av småresor och träffar med J så tvingas vi till längre tid mellan våra träffar. Detta pga semestrar, vi kan inte smita ifrån och har ingenstans att ses. Någon gång ses vi i bilen, men vi har också blivit bortskämda med våra hotell nätter och det går inte att jämföra med ett utomhus knull.

 

Jag träffar flickan, flickan är en fantastisk just ung flicka, blott 19 år gammal, jag träffar henne själv en gång under augusti, sedan ses hon och jag en sexuell gång till under hösten som kommer, vi håller kontakten hon och jag. Kanske ses vi igen… Men flickan får ett eget kapitel, den som väntar på något gott!

 

Vi har bestämt att ses en dag, innan han ska på en längre resa. Jag tvingas ställa in. Mitt liv förändras på det mest fasansfulla sätt och jag tvingas bo halva min tid och mer på annan ort, sover borta för det mesta. Jag har minnseluckor här, minns inte allt som hände det följande året och det här kapitlet är kortare just av den anledningen, men det tillhör vår historia.

Här kan vi inget göra, han lovar att vänta på mig, han lovar att vi finns kvar när mitt helvete är över. Han ger mig ord om styrka, han försöker till sitt yttersta och hjälpa mig ta mig igenom det här, att finnas vid min sida fast inte fysiskt.

 

Vi ses några få gånger under hösten, vi försöker göra det med kvalité när vi har möjligheten och det blir ungefär en gång i månaden ändå.

Han är min livlina, den som hjälper mig hålla huvudet ovanför vattenytan.

 

Till våren släpper min press, saker händer i hans liv, saker som orsakar en stor press för honom, både mentalt och tidsmässigt, det går nu flera månader mellan att vi kan ses.

 

Vi lyckas pricka in en dag och han berättar saker här för mig. Vi möts i ett hus på landet som jag lånat, det är iskallt i det där huset, jag försöker ställa in ett elelement, men det värmer inte riktigt upp det nog.

 

Det är som sagt långt sedan vi sågs och vi tar igen det med råge, min rumpa är röd och blå igen, precis som jag önskar. Det finns en spegel i ena änden av sängen, han vänder mig så han kan titta på min rumpa när jag suger av honom.

 

Han säger saker som skakar om mig rejält, jag tystnar i rummet när han pratar, jag försöker skoja och låtsas som att det han säger inte berör mig. Det är inte sant, jag skjutsar honom till stan, eller nej han kör, men det är min bil. När han gått åker jag ut till landet. Själv. Jag bryter ihop, jag känner som att han försvinner ifrån mig. Han har pratat om att flytta utomlands, han har pratat om fler barn, han har pratat om resor och horor. Jag är utmattad efter min höst med press och kan inte alls hantera det här.

 

Han har försökt bjuda med mig på en hotellnatt när han ska resa bort, men jag har ingen som helst praktiskt möjlighet att lösa det. Den kvällen han sover ensam på det där hotellet så är jag ute med mina tjejkompisar, lite onykter så skickar vi meddelanden han och jag. Dem blir mer och mer ilskna, jag är onykter, han är trött och sliten. Han har inte förstått hur ledsen jag blivit och hur påverkad jag var efter får förra träff. Jag lyckades aldrig förmedla att jag behövde mer eftervård då och han var inte lyhörd nog.

 

Han blir frustrerad och jag är arg, vi utbyter hårda ord, han säger att jag ska passa mig om jag vill ha kvar honom. Jag tycker att han är orättvis, vi löser det, det gör vi alltid, vi blir sams igen och vi återfår vår kontakt.

 

Vi börjar ses oftare igen, hans familj reser bort en period och vi ses någon gång i veckan under sena våren. Jag ska gifta mig den här sommaren, allt är planerat till mitten av sommaren, jag samlar äntligen mod till mig och går till honom och berättar, han slår min rumpa både gul och blå den träffen, det märks att han har problem med det beskedet, jag är ju hans, men ändå inte. Jag oroade mig i flera dagar innan jag vågade säga till, innan jag kom till honom, jag var rädd för hans reaktion och jag kände som att jag svek honom. Men han kan aldrig vara mitt allt, han är min älskare, min herre, han kan aldrig ge mig allt jag behöver, det vet han!

 

Plötsligen startar mitt helvete om igen, värre än gången innan. Han står handfallen bredvid mig och vet inte vad han ska göra.

Två dagar efter att jag fått besked om omstarten så kommer jag hem till honom, jag minns väl hur han tog hand om mig, jag minns vad han hade på sig, jag minns hans hår. Jag minns den desperata känslan i mig att jag ville stanna kvar här och nu, i hans famn, aldrig gå därifrån och bara glömma allt annat.

När jag ska gå sitter han där i trappan med sitt vinglas, han skakar på huvudet, mållös, jag minns hur jag sjunker ner mellan hans ben där han sitter bredbent, hans panna möter min, i en tyst stund säger han mer än han gjort på länge.

 

Under sommaren träffas vi ett par gånger till.

 

Nu ska jag berätta en sak jag aldrig sagt till någon någonsin, det är bara han och jag som vet om dem här två träffarna.

 

Jag messar honom 2 dagar innan det är dags, påminner att jag ska gifta mig på lördagen, på ett annat sätt än planerat, men det ska bli av. Jag är själv hemma under morgonen innan och vi bestämmer att han ska komma till mig.

 

Han har bestämt att jag ska ha klänningen på mig jag gifter mig i. Han kommer till mig, tar mig hårt i min säng, min anal är öm, min rumpa röd. Han tar väl hand om mig och jag skakar i benen när han är klar. Han berättar att hans slyna är fin idag när hon ska gifta sig med en annan man.

 

När vi ligger utmattade på min säng tar jag av mig klänningen, jag kryper upp i hans famn och tar fram en present, han har börjat ett nytt jobb och jag har hittat en perfekt present. Här märker ni tydligt att mina känslor visar sig starkare än hans.

 

Han avskyr katter och det här är en pennvässare i form av en katt som jamar när man vässar pennan i rumpan på den. Jag säger att jag vill att han ska ha något på sitt nya kontor som påminner om mig, han ser lite sårad på mig och säger -men det har jag!

 

Han påminner mig om sin senaste födelsedagspresent som var något jag valt speciellt till honom.

 

Jag har alltid gillat att göra så, jag minns när han var stressad på jobbet och vi sågs ute, eftersom vi aldrig hade tid att ses (i mitt tycke) så frågade jag om jag kunde skicka det till jobbet. Han mötte mig istället, tog mig hårt lutad mot bilen en vårdag har jag för mig. Jag gav honom en liten blå ask med hans favorit karameller, jag minns också att den ifrågasattes på jobbet.

 

En vecka efter den här träffen har jag ett desperat behov att få träffa honom, han kommer till mig, till mitt garage där jag ställt iordning en bekväm stol, en kudde framför så jag kan få suga av honom länge.

Han håller om mig en stund efteråt, ger mig lite energi.

 

Sen tar det tid innan vi ses, vi försöker flera gånger, men är tvingade att ställa in lika ofta. Jag kastas in i förtvivlan och han är orolig för mig, frågar rakt ut om jag kommer överleva det här. Jag har bara svaret att jag överlever, att leva är en annan sak….

 

-jag kommer alltid älska dig, för den du är och har varit för mig!

 

PS nej det är inte över än, det kommer mer i historien, jag har rätt att vara dramatisk här……

1 svara
  1. daddsaad
    daddsaad says:

    Läste denna för någon dag sen och har inte kunnat släppa vissa tankar… r fortfarande så fruktansvärt ledsen över det du gick igenom. /herrn

    Svara

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *