Vi existerade inte

I mina tankar viner en piska, den träffar mig smärtsamt, jag leds in i dimman av smärta följt av njutning…. hur är det möjligt att sakna något så mycket?

 

Vi existerade inte, vi fanns inte ändå fanns vi, hur kan något som inte finns lämna ett sånt avtryck? Hur kan något som inte existerar vara så svårt att lämna bakom sig? Hur kan någon som inte finns betyda så mycket?

Jag vet att jag har en tendens att överdramatisera saker, att leva mig in lite för mycket… men för mig var du mer, och jag är lämnad ensam att komma över något som inte existerade, någon som inte finns…

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *